Ultra Boys brukar sällan uppmärksamma enskilda spelarhändelser men förra veckans ofattbara transfer och den efterföljande debatten är värd att kommentera av flera anledningar. Det har i dagarna framgått med all önskvärd tydlighet vad självutnämnda proffstyckare tycker om genomsnittsbajarens syn på fallet Eguren. Från kvällspressen har det till viss del handlat om att man som modern supporter inte ska ta dagens spelares publikfrieri på allvar och acceptera Sebastians beteende som en del av den moderna fotbollen. Vi anklagas dessutom för dubbelmoral med hänvisning till att Hammarbys spelartrupp innehåller flertalet spelare med bakgrund hos diverse lokalrivaler och andra allsvenska klubbar. För allmänheten så vill vi förtydliga att dessa spelare enbart ses som de legoknektar de är och förväntas slita för klubbmärket som alla andra så kallade elitspelare runt om i landet. De har aldrig varit önskade av oss, men vi är medvetna om att Hammarbys A-lag idag inte kan nå framgång om man enbart består av Söderkisar som spelar för äran och kaffepengar.
Genom åren har vi endast uppmärksammat en spelare på läktaren och det var när Mikael ”Hella” Hellström 2005 hyllades för lång och trogen tjänst i slutet på sin karriär. Övriga spelare som har varit uppe för diskussion för en liknande hyllning är Björn Runström, Suleyman ”Sulan” Sleyman samt mannen på allas läppar – Sebastian Eguren. Detta alltså trots hans kortvariga sejour, vilket tyder på hur uppskattad Sebastian faktiskt var även hos oss. Egurens insatser i bajentröjan är oförglömliga och under hela säsongen 2009 skanderades hans namn på våra läktare för att påminna vårt bottengäng om att med rätt inställning och hjärta kommer man långt. Sebastian Eguren var en förebild för hur en fotbollsspelare i Hammarby ska spela och agera.
Även om hans uttalanden vid sidan av planen med tiden kändes allt mer avlägsna så kunde vi aldrig i våra vildaste fantasier föreställa oss att han skulle skriva på för just AIK. Kärlek förblindar, men hans agerande har fått det att svartna för ögonen på ett helt annat sätt. Reaktionerna lät inte vänta på sig och om fotbollskrönikörer kan vara så cyniska att de förstår fotbollsspelare som horar borde de på samma cyniska sätt kunna förstå att horandet får konsekvenser. Journalister och fotbollsfans befinner sig uppenbarligen på olika planeter i den här frågan och man kan på allvar börja tro att det är en del av journalistyrket att springa agenters, klubbars, spelares och ja varför inte kapitalets ärenden. Fotbollen stinker mer än någonsin och som fotbollsentusiast och bajare blir man inte bara bränd utan även luttrad av denna typ av affär. Det borde alla andra lags supportrar tänka på som i sin påklistrade efterklokhet har svårt att dölja sin skadeglädje.
Att den europeiska toppfotbollen är infekterad av maktgalna oligarker och affärsmän, med hjälp av sin finansiella position styr över spelares klubbval, är ingen hemlighet. Det händer även hos oss på fotbollens bakgård, men Sebastians val ska inte bara ha styrts av pengar vilket gör hela situationen än mer besynnerlig och svårsmält.
Även Hammarby Fotbolls agerande är förkastligt när man från officiellt håll önskar Sebastian lycka till och inte finner någon anledning till att kritisera övergången. Nog för att en professionell klubb bör vårda sina kontakter och upprätthålla ett bra anseende i ankdammen som stavas svensk fotboll, men samtidigt borde vår klubb också tänka på sin och dess supportrars sargade heder. I synnerhet efter en sällsynt sportsligt usel period som i vårt fall. Visa lite stolthet och att den grönvita skutan snart är på väg upp igen! Framtida hammarbyare och Hammarby-spelare ska veta att man inte kysser vårt klubbmärke ena dagen för att nästa skriva på sin egen själsliga död.
Vi sympatiserar med dem som hängt Eguren i Björns Trädgård och vi uppmanar samtliga bajare att aktivt ta ställning i frågan och starkt kritisera Sebastians karriärval. Vare sig ni träffar på honom på Stockholms eller på Montevideos gator så bör ni låta honom veta hur många Hammarbyhjärtan han stack sin dolk i när han skrev under kontraktet med AIK;
Sebastián, que rompió nuestro corazón. Para nosotros no eres más que un mentiroso y un traidor!
Men även om spelarrelaterad klubbkänsla känns mer död än någonsin för oss hammarbyare så lever den åtminstone kvar på läktaren. På fredag är det äntligen dags för vinterns höjdpunkt på Hovet – Bajenkvällen. Se till att sluta upp och bli en del av klubblojalitetens sista utposter under kvällen som hyllar företeelsen Hammarby och hockeylaget som styrs av supportrar.
Hata den moderna fotbollen! Bajen forever!
Ultra Boys Stockholm
